Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang

Denna rapport består av fyra delar. I den första delen presenteras teorier och perspektiv som ger en bakomliggande förståelse för behovet av evidensbaserade modeller och verktyg för att utveckla utemiljö som resurs i vårdsammanhang. I denna del beskrivs teorier om restorativa (d.v.s. återhämtande) och stödjande miljöer. Vidare beskrivs utemiljö i vårdsammanhang utifrån ett salutogent perspektiv samt utifrån människors existentiella grundbehov.

Den andra delen av rapporten handlar om begreppet och konceptet evidensbaserad design. Här ges en överblick av rapporter och forskning som på olika sätt relaterat till och beskriver begreppet, dess utveckling och framtida utmaningar.

Den tredje delen fokuserar på evidensbaserad design avseende utemiljöer i vårdsammanhang. Ambitionen är att beskriva modeller och verktyg som kan bidra till att bygga broar mellan forskning och praktik. Allt fler forskningsstudier med fokus på utemiljön visar på den positiva inverkan som kontakt med natur har på patienter, personal och övriga användare (Ulrich et al, 2008; Gonzaled & Kirkevol, 2013; Ottosson & Grahn, 2013; Whear et al, 2014; Währborg et al, 2014; Vujcic, 2017). Utemiljön är därför viktig att inkludera när nya vårdmiljöer planeras och utformas. De modeller och verktyg som presenteras i denna rapport strävar efter att ge en ökad förståelse för samspelet mellan inne och ute genom utvecklingen av modeller och verktyg med ett helhetsgrepp på utemiljön, hela vägen inifrån vårdbyggnaden och ut till närliggande utemiljö och omgivningar. Vidare är målet att dessa modeller och verktyg ska omfatta människors generella behov av utemiljö för att främja hälsa och välbefinnande såväl som de specifika behov som kan uppstå för personer i just vårdsammanhang.

I den fjärde och sista delen av rapporten ges exempel från Alnarps rehabiliteringsträdgård på hur de evidensbaserade miljökvaliteter som presenterats tidigare i rapporten kan te sig i verkligheten och under olika årstider. I Alnarps rehabiliteringsträdgård har evidens tillämpats och genererats, allt sedan trädgården grundades som ett projekt för forskning och utveckling inom naturbaserad rehabilitering år 2002 (Stigsdotter & Grahn, 2003; Grahn et al, 2010). Teorierna och kunskapen som ledde till utformningen av Alnarp rehabiliteringsträdgård kom från flera discipliner såsom landskapsarkitektur, miljöpsykologi och trädgårdsterapi (Grahn et al, 2010) och trädgården utgör således ett unikt exempel på tvärvetenskaplig evidensbaserad design. De exempel som presenteras i del fyra kommer från en inventering som pågått under drygt ett års tid för att följa de evidensbaserade miljökvaliteterna under årstidernas växlingar. Denna del avser utgöra ett referensmaterial till design-och planeringsprocesser där PTS utemiljö (ett av verktygen som presenterades i del 3 av rapporten) tillämpas.

Filer

Some description